Regementets deltagande i Sveriges krig och andra insatser sedan 1627. Segernamnen på fanan med versaler.
Följande är hämtat ur böckerna ”Södermanlands regemente 350 år” utgiven i samband med regementets 350-årsjubileum 1977 samt ”Södermanlands regemente 1973–2005” som gavs ut i samband med regementets nedläggning.
Trettiåriga kriget 1631–1648
Magdeburg, belägring 1632
Prag, belägring 1648
Polska kriget 1655–1657
Nowodwor, strid den 20 september 1655
Marienburg, belägring och erövring februari 1656
WARSAWA, fältslag den 18–20 juli 1656
År 1654 gick Ryssland till anfall mot Polen. De svenska intressena vid östersjökusten, bl a Livland, hotades. Karl X Gustav såg sig därför tvingad att ingripa. Regementet deltog med fyra kompanier i slaget vid Warsawa som varade i tre dagar. På morgonen den 18 juli gick armén över floden Bug och anföll den polska hären. Striden avbröts av mörkret innan huvuddrabbningen startat. Efter nattvila på slagfältet fortsatte striderna nästa dag. Efter hårda strider drevs polackerna bort från slagfältet. Återigen avbröts striden på grund av mörker. Den 20 juli anfölls några skansar på en höjdsträckning. Slaget slutade med en fullständig framgång och den polska armén tog till flykten.
Danska kriget 1657–1660
FREDRIKSODDE, belägring och stormning den 24 oktober 1657
TÅGET ÖVER BÄLT, den 6–11 februari 1658
Köpenhamn, belägring november 1658--maj 1660
Medan hären fortfarande befann sig i Polen förklarade Danmark krig. Hären marscherade därför västerut och intog Jylland. För att kunna fortsätta mot Köpenhamn över de danska öarna behövde fästningen Fredriksodde, som låg som ett lås vid Lilla Bält, neutraliseras. Lösningen blev att storma fästningen. Fästningen hade tre portar och stormningen genomfördes med tre stormkolonner, en mot vardera port. Södermanlands regemente ingick i den mellersta kolonnen som anföll Mittelporten. Svenskarna trängde in i staden och efter bara en och en halv timmes strid kapitulerade försvararna.
Dåtidens kalla vintrar gjorde att isen låg på Lilla Bält. Efter noggrann rekognosering valdes en väg söder om Fredriksodde över till Fyn. Stora Bält gick inte att ta sig över så därför valdes en väg över öarna Langeland och Lolland till Själland. Danskarna togs med överraskning och det hela avslutades med freden i Roskilde den 26 februari 1658 där Sverige tog över all dansk jord öster om Öresund.
Tyska kriget 1674–1676
Anklam, försvar juli-augusti och kapitulation den 19 augusti 1676
Danska kriget 1676–1679
Hälsingborg, belägring december 1776
Sönnerlöv, försvar av en skans 1678
Kriget i Polen och Sachsen 1701–1707
FRAUSTADT, fältslag den 3 februari 1706
I Fraustadt i Polen deltog regementet i ett fältslag mot en dubbelt så stor rysk-sachsisk här. Den svenska hären räknade 9 000 soldater och motståndaren 18 000. Genom en kniptångsmanöver med kavalleriet på flyglarna slogs den rysk-sachsiska hären efter två timmars strid.
Ryska kriget 1708–1709
Radziocoka, försvar av tross den 6 februari 1709
Poltava, fältslag den 28 juni 1709
Perevolotjna, kapitulation den 1 juli 1709
Danska kriget 1710–1713
HÄLSINGBORG, fältslag den 28 februari 1710
GADEBUSCH, fältslag den 9 december 1712
Tönningen, kapitulation den 6 maj 1713
Efter att hela regementet försvunnit i fångenskap 1709 beordrades ny utskrivning. Den 10 januari 1710 var regementet återuppsatt och marschfärdigt. Den 4 februari ansluter regementet till den svenska hären i norra Skåne. Danska förband, som året innan landstigit, samlades vid Hälsingborg där de anfölls av svenskarna. Den svenska segern hade stor betydelse eftersom danskarna därefter inte gjort något nytt försök att återta Skåne.
Efter kriget i Skåne deltog regementet i operationer omkring Stralsund. På grund av försörjningsproblem var den svenska armén i ett uselt skick. Kläder och skor var i trasor. Trots det besegrades en dansk här vid Gadebusch som ligger SO om Lübeck.
Kriget i Finland 1714
Hangöudd, sjöstrid den 26 juli
Norska fälttåget 1716
Fredrikshald, belägring november
Ryska härjningarna i Sverige 1719
SÖDRA STÄKET, strid den 13 augusti
Under ryssarnas härjningar utefter den svenska kusten från Gävle till Norrköping gjordes en raid som hotade Stockholm. Regementet kunde efter en snabbmarsch till Södra Stäket avbryta landstigningen och därmed förmodligen rädda Stockholm.
Finska kriget 1741–1742
Villmanstrand, strid den 23 augusti 1741
Pommerska kriget 1757–1762
Anklamer Fähre, överrumpling av en skans den 13 september 1757
Swinemünde, erövring den 14 september 1757
Neu Kahlen, strid den 2 januari 1762
Finska kriget 1788–1790
Värälä, strid den 8 augusti1789
Keltis baracker, strid den 19 och 20 maj 1790
Pommerska kriget 1805–1807
Teschenhagen-Andershof, strider i januari 1807
Stralsund, utfall den 1 februari 1807
Stralsund, utfall den 14 mars 1807
Lüdershagen, strid den 1 april 1807
Finkelbrücke, strid den 16 april 1807
Norska fälttåget 1808
Opsal-Krog-Slupstad, strider den 5 maj
Expeditionen till Åland 1808–1809
Signhildsskär, arriärgardesstrid och kapitulation på Ålands hav den 17 mars
1809
Expeditionen till Västerbotten 1809
Djäkneboda, avantgardesstrid den 17 augusti
Sävar, strid den 19 augusti
Ratan, strid den 20 augusti
Kriget i Tyskland 1813
Leipzig, stormning den 19 oktober
Fälttåget mot Danmark 1813–1814
Lübeck, erövring den 5 december 1813
Norska fälttåget 1814
Inga strider förekom
Beredskap under första världskriget
Förstärkning av Bodens fästning
Försvar av inloppet till Södertälje hamn
Beredskap under andra världskriget
Under andra världskriget användes förband ur I10 (från 1942 P3) på flera
platser i landet inledningsvis i Skåne men också i Värmland och vid finska
gränsen. Delar användes också för försvaret av Stockholm. Beredskapen
genomfördes med delar av förbandet och i samverkan med andra under hela kriget.
FN-insatser och andra internationella insatser
Flera FN-insatser har utbildats på regementet under perioden 1956–1984. En
stor del av regementets personal har även varit deltagare i dessa insatser. Hör
redovisas ett urval.
FN-bat 1 Gaza, Sveriges första FN-bataljon 1956
Kongo, 1960–1964
Cypern 1964–1990
Sinai 1973–1980
Libanon 1980-1994
Balkan 1991-2005 (från P10 märks BA01 1993 och KS01, SWERAP, 1999)
Liberia 2003 (LA01)
Arbetskommenderingar
Regementets personal har över tiden använts som arbetskraft vid byggandet av samhällsviktig infrastruktur men också som arbetskraft på slott och herrgårdar. Några exempel är:
Hjälmare kanal 1629–1639
Södertälje kanal 1640, 1661, tidigt 1800-tal
Brännvinsbrännerier i Nyköping, Gripsholm och Södertälje 1776
Drottningholms och Haga slott 1786
Göta kanal 1812–1832
Järnväg Stockholm-Södertälje 1858, 1865