Gustaf Adolf von Siegroth föddes 1725 i Irsta utanför Västerås. I familjen, som hade sina rötter i Ungern, fanns sedan generationer många officerare, och det stod tidigt klart att också han skulle ta in på denna väg. Redan som 9-åring antogs han som volontär vid Livregementet till häst, för att tio år senare få sin första officersgrad, då som kornett vid Västgöta kavalleriregemente. Detta blev början på en lång och framgångsrik militär karriär.

För att utöka och bredda sin kompetens valde Siegroth, liksom många andra svenska officerare vid den här tiden, att under en period tjänstgöra i en utländsk krigsmakt – i hans fall i det franska regementet Royal-Suédois. Där kom han att tillbringa åren 1745-53 och var med i flera krigsoperationer under det då pågående Österrikiska tronföljdskriget. Några år senare kom han att delta också i Sjuårskriget, men då i svensk tjänst igen, först i Kalmar, därefter Älvsborgs regemente. 1770 blev han chef för Jämtlands regemente en kort tid innan han fick motsvarande tjänst i Sörmlands regemente. Där kom han sedan att bli kvar under återstoden av sin yrkesverksamma bana.

Under åren som chef för Södermanlands regemente införde Siegroth en rad för sin tid moderna och innovativa förändringar.

Han bildade en regementets enskilda kassa, detta med två huvudsakliga syften: för det första att kunna underhålla regementsmusiken och för det andra att kunna arbeta för regementets snygghet och effektivitet. När det gällde musiken anställde han dessutom ett antal musiker för egna pengar.

Han lät upprätta ett nytt övningsfält – en ändamålsenlig, permanent övningsplats på Malmahed. Tidigare hade det indelta regementet inte haft en särskild plats att hålla till på, utan man hade samlats vid ett tiotal olika ställen runt om i Sörmland. Hans betydelse för Malmahed slutar dock inte med upprättandet av själva övningsfältet. 1784 ansökte han om att platsen skulle få en fristads rättigheter, vilket dock inte beviljades. Däremot fick den bli en köping, som då följaktigen fick namnet Malmköping.

En tredje nymodighet han drev igenom rörde utbildning.

”At kunna skrifva redigt och väl i hvarjehanda ämnen, ägnar och är en Officer ganska nödigt och nyttigt vid mångfalldiga tillfällen, hvarutinnan erfordras öfning…”, skrev han i en promemoria 1785.

Han ansåg att officerare borde få såväl praktisk som teoretisk bildning och lät därför, år 1782, upprätta en militärakademi vid Malmahed. Det var alltså en skola som upprättades på ett helt och hållet enskilt initiativ, och det var en av de första skolorna i sitt slag i Sverige - militärakademin på Karlberg skulle starta först ett decennium senare.

De ämnen som eleverna undervisades i var exempelvis krigsvetenskap, historia, statskunskap, matematik, geografi, kartografi och språk. Också obemedlade lovande unga officerare hade – tack vare den enskilda kassan - en chans att utbilda sig. Dessutom kunde duktiga elever vinna priser i olika tävlingsmoment. En grupp av lärare och högre officerare vid regementet skulle exempelvis bedöma ”hvilkendera skriften är bäst författad, hvarföre till heder belöning skall ärhollas en guldmedaille, och den der näst en af silfver.” Lärarna vid skolan ersattes med fri inkvartering, måltider vid regementschefens bord och en riksdaler i dagtraktamente. Militärakademin upphörde i praktiken att fungera i slutet av 1780-talet, och upplöstes 1805. 

Det sista krig Siegroth kom att delta i var Gustaf III:s krig mot Ryssland 1788-90. Hans insatser då var så goda att han 1789 upphöjdes till general. Efter kriget kvarstod han som chef för Södermanlands regemente till 1792.

Gustaf Adolf von Siegroth dog 1802.

Läs mer hos Riksarkivet. Länk