Regementet i Strängnäs 1921-2006
Bakgrunden till att regementet kom till staden är den allmänna värnpliktens införande 1901 i samband med att indelningsverket avskaffades.
Indelningsverket infördes av Karl XI 1682 och innebar för arméns del att rikets gårdar indelades i rotar och varje rote skulle tillhandahålla en eller flera soldater. Soldaten fick bo i ett torp och odla lite mark samt arbeta åt roten när han inte var i tjänst på regementet. TV- serie Raskens.
Herig Karls drabanter
Någon form av militära förband har i alla tider funnits i Södermanland. När Sveariket bildades och försvaret blev en riksangelägenhet organiserades bondehären för krigföring till lands och konungens ledung för företag till havs. Vid Gustav Vasas tid fanns det tre södermanlandsfänikor; Nyköping, Gripsholm och Rekarne.
Knektar skrevs ut från hela hertig Karls (senare Karl IX) hertigdöme som omfattade Södermanland, Närke och Värmland. Organisationen visade sig vara otymplig och under åren 1624–1627 delades Södermanlands storregemente i två delar, Södermanlands regemente och Närke-Värmlands regemente.
Den nya ordningen med landskapsregementen fastställdes för hela riket i 1634 års regeringsform och behölls i stort sett oförändrad fram till 1927 när följdverkningarna av 1925 års försvarsbeslut ställde krav på ny organisation och förändrat rekryteringsunderlag.
Regementets tillskyndare
Den politiska och industriella utvecklingen under senare delen av 1800-talet innebar en omställning av krigsmaktens organisation och utrustning i hela Europa och så även i Sverige. 1875 föreslogs att värnplikt skulle införas i landet. Med 1885 års värnpliktslag togs det första steget mot indelningsverkets avskaffande och med 1901 års härordning var övergången till allmän värnplikt klar.
Som en direkt konsekvens av 1901 år härordning uppkom behovet av bättre förläggning och utbildningsterräng. Den kraftigt ökade utbildningstiden, från två sommarveckor till drygt två månader, gjorde att det krävdes bättre förhållanden än vad som kunde uppnås i tältförläggning på heden i Malmköping.
Diskussionen om var de nya kasernerna skulle byggas pågick i flera år. Otto Norberg och August Widebäck såg en möjlighet för Strängnäs.
Otto Norberg, lektor i Snäs och kyrkoherde i Överselö 1898-1902, domprost i Snäs 1902-1938, stadsfullmäktige 1901-1922, Södermanlands läns landsting 1919-1926
August Widebeck, lektor, gift med Augusta
I februari 1905 erbjöds hela Eldsund by jämte delar av Lötgärdet och Sidöskogen. Vid denna tid hade riksdagen beviljat medel för endast fem av landets ännu inte kasernförlagda infanteriregementen. Under året producerades en plan för utveckling av Storgärdet och namnet på gatan som leder till det föreslagna regementet är "Regementsgatan". Namnet fastställs 1908.
Fler orter ville ha regementet
Det var fler som ville ha Södermanlands Regemente. Såväl Malmköping som städerna Strängnäs, Eskilstuna, Nyköping och Södertälje visade intresse.
Regementsexpeditionen fanns på heden när regementet övade, annars fanns den där regementschefen bodde. 1889 flyttade staben och musikkåren från Nyköping till nya lokaler i Södertälje. Regementschefen överste Sundelius hade så väl bostad som regementsexpedition i Södertälje och ansåg att Södertälje var den självklara valet.
Valet kom att stå mellan Nyköping och Strängnäs.
Strängnäs vann kampen på grund av lägre kostnader för staten.
Då samhället har såväl järnvägs- som sjökommunikationer, och för övrigt är en, om än mindre (2.500 personer), dock framåtskridande stad med intellektuella resurser och särdeles lugna samhällsförhållanden…
Riksdagen beviljade 1908 medel för endast åtta av de 15 ännu inte kasernförläggda infanteriregementena. Södermanlands regemente fanns inte med bland de åtta som det fanns medel för.
Under 1911 kom ett nytt beslut som konfirmerar att regementet skall förläggas till Strängnäs men redan året därpå 1912 diskuterades den stora kostnaden för kasernbygget. Man slutar bygga stora kaserner för fyra kompanier och istället byggs mindre byggnader för två kompanier.
1915 var det klart att medel skulle finnas för kasernbygget och bygget påbörjades i november 1916.
Utvecklingen i Strängnäs
1910 sker byte på regementschefsposten, överste Sundelius blir pensionär och överste Set Zetterstrand (chef 1910-1921) tar befälet. En av hans första åtgärder var att flytta regementsexpeditionen från Södertälje till Strängnäs där man etablerade sig vid Klostergatan 16, Stora toreget i hörnet Klostergatan-Sundkarlsbacken. Han flyttar med familjen till Strängnäs och efter en tid flyttar familjen in i Ekegården på Regementsgatan. En fastighet som poeten Bo Setterlind kom att bebo.
Den stab som flyttade till Strängnäs började med att hantera ett antal angelägna frågor för att utveckla det blivande övningsområdet och skjutbanor.
De planerade även för att flytta regementets stamskolor från Malma hed till Strängnäs. 1911 i oktober fanns ca 90 militärer i Strängnäs. Det bor redan ett antal officerare i Strängnäs och fler blir det de närmaste åren. Förutom regementsstaben kom nu regementets stamskolor bedriva sin utbildning som förlades till det tidigare "Idiothemmet" (Sidövägen 5), en byggnad som var ledig sedan de boende flyttat till nya lokaler i Löt. Stamskolorna bestod av 40 elever.
1921 sker nästa byte på regementschefsposten, överste Zetterstrand blir pensionär och överste Hedengren (chef 1921-1926) tar befälet och blir den som får verkställa flytten till Strängnäs sommaren 1921.
Bygget av kaserner
1915 efter diverse politiska turer och besparingskrav var det klart att medel skulle finnas för kasernbygget och bygget kunde påbörjas i november 1916. Kaserner av denna modell uppfördes även i Linköping, Kristianstad och Växjö. De tidigare kostnadsberäkningarna hade nu höjts med 50%.
Kasernbygget går långsamt. En arbetsmarknadskonflikt 1918 ledde till att båda byggarbetsplatserna, Sundby Sjukhus och regementet, stod stilla. Till slut enades man om 51 timmars arbetsvecka och man gick tillbaka till arbetet. Arbete på lördagar var vanligt fram till 1971.
Armefördelningschefen fattar beslut att regementet ska flytta in sommaren 1921 oaktat att kasernerna inte är färdiga, de är dock under tak. Överste Hedengren får verkställa beslutet.
Staben jobbar med att utveckla övningsfält och kasernområde. Det tar ytterligare två år innan kanslihuset, alla kaserner, skjutbana och övningsfältet börjar bli fullt brukbar.
Avslutning i Malmköping - Inmarsch i Strängnäs
I Malmköping genomfördes en avslutningsfest vid midsommar 1921.
Fram till 1770 hade regementet samlats för generalmönstring och övning på flera olika platser, oftast i närheten av Eskilstuna, Mariefred eller Nyköping. Utöver detta övades på kompaninivå i samband med gudstjänst på söndagar. Platserna för regementsmöten saknade till stor del både förläggningsmöjligheter och övningsmark.
För att råda bot på det sökte Gustaf Adolf von Siegroth, regementschef 1771-1792, efter en plats där det var möjligt att bygga upp en permanent anläggning. Valet föll på ett område vid Lilla Malma kyrka, som ligger mitt i Södermanland där flera större vägar möts. Beslut om att förlägga regementets övningsplats till Malma hed togs 1771. Under sommaren 1773 röjdes heden.
På bilden, som är från avslutningsfesten i Malmköping sommaren 1921, ser vi Gustaf Adolf von Siegroth, regementschef och grundare av Malma hed och Malmköping, på taket.
Efter avslutningsfesten marscherade regementet till de nya kasernerna i Strängnäs.
Söndagen den 3 juli 1921 inmarscherade regementet i Strängnäs under strålande solsken och under det dubbel svensk lösen sköts från Långberget. På stadens torg gjordes parad för fanorna och stadsfullmäktiges ordförande domprost Otto Norberg hälsade regementet välkommet.
Regementet marscherar vidare genom staden, här hörnet Storgatan-Eskilsgatan.
Med regementets intåg i Strängnäs inträdde för staden en ny tid. Från att ha varit enbart en skol- och lärdomsstad blev den nu även garnisonsstad. Några kontroverser militärt-civilt av det ena eller andra slaget syns knappast ha förekommit i större omfattning.
Marschen går vidare på Regementsgatan över gamla Storgärdet som stadsplanelagts inför regementets ankomst. Seminariet, sedermera Thomasgymnasiet, numera Thomasgården syns till vänster i bild.
Marschen fortsätter till regementsområdet där byggnadsställningar fortfarande stod kvar och kaserngården var belamrad med byggnadsmaterial.
Underofficersbostäderna byggs
För underofficerarna, av vilka de flesta alltjämt var skrivna i Malmköping, medförde förflyttningen vissa, ibland stora svårigheter genom tvångsskrivning till Strängnäs utan möjlighet till inflyttning i de ännu ej färdiga underofficersbostäderna. De var i många fall tvingade att ha bostäder på två håll utan möjlighet till ersättning eller ekonomisk gottgörelse i någon form.
Militärmusik blev ett bestående inslag i garnisonsstaden under många decennier
Musikkåren har sitt ursprung i den musik som spelades som krigsmusik och som signalgivning i fält. Musikkåren användes både i militära och civila sammanhang och paraderna som varit i Strängnäs lockade stor publik.
Här ser vi musikkåren framför gamla Tingshuset på Trädgårdsgatan någon gång på 1920-tal.
Och här lite längre fram på Trädgårdsgatan utanför Hotell Rogge, nuvarande Bischops Arms. Man spelar för de som handlat på Domus som låg där Präntaren ligger idag. ICA Bengtssons och Handelsbanken finns kvar. Bilden är från 1970-tal eller 1980-tal?
Musikkåren ombildades till Arméns musikpluton 1956 och var förlagd vid P10 fram till regementets nedläggning. Försvarsmusikcentrum bildades den 1 juli 1994 som en del av Södermanlands regemente. I samband med försvarsbeslutet 2004 beslutades att centrumet skulle omlokaliseras till Kungsängens garnison.
Militärmusiken får ett uppsving när värnpliktiga musiker började utbildas 1982 och vi Strängnäsbor erbjöds möjlighet att njuta av internationell militärmusik i Mälarforum på Tosterön; 1986, 1988 och 1990.
Brigaden var inte numerärt stor men den syntes och hördes! Musikverksamheten var mycket positiv för regementet och brigaden bidrog till att regementet kunde överleva under de många nedläggningssteg som genomfördes under 90-talet.
Gustav V inviger regementet den 6 juni 1923
Den 6 juni 1923 kommer konung Gustaf V med ångbåt. Ångbåtsbron är kvar men trafikeras inte av lika många ångbåtar. Lägg märke till fotograferna på taket. Det fanns inga drönare.
Musikkår och många soldater var på plats vid ångbåtsbron.
Invigningsceremoni på kaserngården med konung Gustav V.
Regementets ankomst fick stort inflytande över det sociala livet i staden.
Strängnäs under militär ledning
Socialt fick efterhand stadens borgerskap, präster och lärare konkurrens av regementets personal. Biskopen var alltjämt förnämst men sedan kom regementschefen.
1932 skriver Strängnäs tidning om en inventering som tidningen gjort avseende den militära närvaron i stadens ledning. Av 14 ordförandeposter bemannas 12 av personer med regementet som arbetsplats.
Ekonomiskt blev regementet en stor tillgång för staden. Samtliga fast anställda blev till skillnad från Malmköping självfallet mantalsskrivna i Strängnäs. Detta innebar en väsentlig ökning av skatteunderlaget. Regementet blev en av kommunens största arbetsplatser.
Även Regementets musikkår bidrog aktivt till kulturlivet genom deltagande i stadens konsertförening och man gav promenadkonserter vår och sommarkvällar i Ugglans park.
Ett nytt vapen, stridsvagnen
Ett nytt vapen, stridvagnen, utvecklades som en följd av första världskriget. 1922 togs beslut om försöksverksamhet och 1939 fick regementet i uppgift att organisera en av rikets två nya stridsvagnsbataljoner, ta hand om det nya vapnet och utveckla taktik på stridsfältet. Lagnöområdet inköpes och en ny bro byggdes över Eldsundsån. Det var 50 stridsvagnar som nu fick Strängnäs som hemvist.
1942 blir regementet pansarregemente med beteckningen P 3 och tionde infanteribrigaden avvecklades efter hand för att tionde pansarbrigaden, PB 10, skull kunna etableras. Nära hälften av regementets infanteribefäl var därmed tvungna att flytta till andra förband.
Sveriges första pansarbrigad är färdigutrustad och utbildad först några år efter krigsslutet. 1944 innehåller brigaden 181 stridvagnar. Inledningsvis disponeras en "stridsvagnsskjutbana" med målområde ön Stora Rullingen. När stridvagnarna kör genom Strängnäs till och från skjutplatsen så förstörs gatornas beläggning och vibrationer skadar husväggar, befolkningen klagar. Redan under 1944 tillkommer stridsvagnskjutfältet på Utö och problemen minskar.
Norra övningsfältet (Vansö)
Pansarregementets behov av utrymme för förvarning och vård av fordon ökade. 1939 fanns det 300 fordon och 1945 fem gånger så många. Regementet kom även att bli en stor arbetsgivare för verksatadspersonal, från 5 personer 1939 till nära 150 personer 1945.
Tre stora kommunikationsprojekt har påverkat regementets övnings- och skjutfält; Strängnäsbron med väg 55, Svealandsbanan och nya E 20.
Nybygget av väg 55 och sträckningen av Strängnäsbron ledde till att väg- och brobygget skar rakt genom närövningsfältet och delar av det försvann. Broar, tunnlar och pulserande trafik på den höga vägbanken blev en naturlig del av övningarna.
Nu, 2025, är övningsfältet i kommunens ägo igen.
Andra världskriget - försvarsområde - hemvärnsförband
Under andra världskriget bildades försvarsområden med hemvärnsförband. I Södermanland fanns två; Mälardalens- och Nyköpings. 1942 bestämds att staberna även ska finnas i fredstid och båda staberna flyttas till Strängnäs; Roggeborgen med Djäknegården som förråd och Strandhotellet, Lasarettsgränd 3, som mäss.
Försvarsområdesstaben Fo 43 (Södermanland) satt i Lovinska huset vid Stora Torget, Kyrkogatan 4, från 1945 till 1973 då det slogs ihop med utbildningsregementet P 10 och flyttade in på regementetsområdet.
1973 påbörjade man: Omorganisation i Lägre regional och Lokal Instans OLLI = samordning fred/krig
Ryska bomber över Strängnäs
Två ryska flygplan fällde bomber över Strängnäs den 22 februari 1944. Var det en felnavigering? Samma dag genomfördes bombningar av Åland och Helsingfors. Några bomber gick genom isen mellan Kaninholmarna och regementet, en i Sidöparken och en i Kasernskogen 100 meter från den sydvästra kasernen på vilken alla fönster krossades. Förbandet som var förlagt där var på beredskapstjänstgöring i Boden så kasernen var tom.
Dessvärre skadades två soldater som gick genom porten till Kasernområdet när bomben föll.
På platsen där bomben, som krossade fönster och skadade soldater, slog ned finns en minnestavla som man passerar om man går gångstigen mellan Skogsvägen och "nya" Soldathemmet som idag är Pingstkyrka.
Motorskolans omfattande kursverksamhet 1948-1992
I och med det utökade antalet motorfordon uppstod efter andra världskriget ett behov av att utbilda motorförare, speciellt i vinterkörning. Arméns motorskola var placerad i Strängnäs 1948-1992 och blev något av Statens motorskola med 40 lärare och man hann med att utbilda 16.000 förare. Strängnäsborna vande sig vid att trafikutbildningen övningskörde med motorcyklar och lastbilar på stadens gator.
Häradsfältet
Övningsfältet utökas efter hand och i mitten av 50-talet tillkom skjutfältet i Härad.
1957 flyttas regementets stridsvagnsutbildning till Enköping och regementet får ansvar för att utbilda pansarskytteförband inte bara till den egna pansarbrigaden, PB10, utan även den pansarbrigad som utbildas i Enköping. Regementet heter åter igen I 10. Uppsala regemente i Uppsala läggs ned då övningsfältet behövs för stadens expansion. Omkring 70 befäl lämnar Strängnäs för andra pansarförband och omkring 70 befäl kommer till Strängnäs från Uppsala för att delta i pansarskytteutbildningen.
Höghusen vid Regementsgatan byggs för att erbjuda bostäder till de nyinflyttade.
Denna samordning blir inte långvarig. Redan 1961 påbörjas åter stridsvagnsutbildning på befälsskolan och 1963 övergår I 10 till att benämnas P 10.
1993 köpte staten 138 ha av fastigheten Näsbyholm 3:27. Detta är sannolikt det mest betydelsefulla förvärv som skett i modern tid och öppnade också upp för ytterligare markköp i syfte att bygga vidare på sammanlänkningen av Norra fältet och Härads skjutfält.
Bålbergsfältet och området norr om väg 55 mot Malmköping, införskaffades genom avtal med servitut och nyttjanderätt, som tecknades i juni 1994 med dåvarande Assi Domän.
Bålbergsfältet söder väg 55 omfattar 240 ha och marken norr väg 55, i anslutning till skjutfältet, omfattar 708 ha. Marken är idag överförd till Sveaskog AB. Syftet med nyttjanderätten var att kunna lägga riskområde över marken och därmed kunna skjuta med vapentyper som tidigare inte varit möjligt. Söder om väg 55 finns också möjligheter till gruppering av förband, även artilleriförband. I avtalen skrevs in att Försvarsmakten tillåts "att inom området bedriva övningar med såväl fordon som trupp".
Den nya dragningen av E 20 delade stadsskogen på ett sådant sätt att 107 ha av kommunens skog med största delen kom att ligga på skjutfältssidan. Staten köpte området 2002 i juni och därmed tillfördes marken till skjutfältet och E 20 blev en naturlig intressegräns i området.
FN-skolan
1956 inledde FN en första insats med beväpnad trupp vid Suezkanalen. Denna styrka kom att utbildas på regementet. Detta blev starten för regementsledningens positiva syn på deltagande i internationella operationer. Under åren 1956-1984 utbildades över 32 000 personer för att ingå i olika insatser med Förenta Nationerna.
44 bataljoner till Gaza, Kongo, Cypern och Sinai
Två FN-sjukhus till Gaza och åtta sjukhuskompanier till Libanon
Fem tekniska kadrar till Kongo och en till Peru
Genomfört utbildning av:
Sex beredskapsbataljoner åren 1980-1984
17 observatörskurser under åren 1965-1981
19 stabsofficerskurser 1966-1984
Civila, reservofficerare och yrkesofficerare har genom åren tjänstgjort i en mångfald av befattningar inom FN militära fredprojekt. Personalen har lämnat det "trygga Sverige" och ställt upp för fred och medmänsklighet i olika delar av världen. 1994 hade 30% av befälen erfarenhet av utlandstjänst. Vid regementet har utvecklats en stor färdighet att utrusta, utbilda, underhålla och avrusta olika förband i Utlandsstyrka.
Kommer en svensk att skjuta om det blir krig? Vad har hänt med oss sedan 1809? Den svenska självbilden!
1984 flyttades utbildningen till Almnäs i Södertälje men under 1990-talet återkom förbandsutbildning i samband med att mekaniserade förband skulle utbildas för tjänstgöring i Bosnien och senare även Kosovo och Liberia.
På museet Arsenalen har man återskapat en vagn för att uppmärksamma de soldater som offrade sina liv för att skapa fred i Europa. Vagnen ingår i den nya utställningen "I fredens tjänst" som öppnade på FN-dagen 24 oktober 2024.
Konungen överlämnar en ny fana 1994-08-12
Regementets fana är ett tecken på trohet och kampvilja samt en symbol för tradition och uppgifter.
En svart grip på gult fält har varit symbolen för Södermanlands Regemente sedan 1560, Gustav Vasas begravning. Först var den målad. 1757 års fana var broderad på tjockt siden. Mer hållbar och dyrare.
I början av 1900-talet tillkom en rad segernamn, bården längst upp.
WARSZAWA 1656. FREDRIKSODDE 1657. TÅGET ÖVER BÄLT 1658. FRAUSTADT 1706. HÄLSINGBORG 1710. GADEBUSCH 1712. SÖDRA STÄKET 1719.
Södermanlands Regemente hjälpte till att rädda Stockholm från att falla i ryssarna händer vid Södra Stäket, numera kallat Baggesundet, den 13 August 1719. Som tack fick regementet bära sin egen fana vid högvakten som man brukade gå just den 13 augusti , regementets högtidsdag.
Totalförsvaret
Kungl. Södermanlands regemente, P 10 och Strängnäsförsvarsområde, Fo 43 omorganiseras enligt OLLI (Omorganisation i Lägre regional och Lokal Instans) till Försvarsområdesregemente, P 10 / Fo 43 den 1 juli 1973. Det handlade om samordning fred/krig. En grundsyn för ledning och samordning av totalförsvaret.
Under fredstid koncentrerades verksamheten till planläggning vid fostaben. Mobiliseringsavdelningen var den styrande funktionen, uppdelad på en mobiliserings- och en krigsplanläggningsdetalj. Försvarsområdesbefälhavaren svarade för territoriell verksamhet inom sin yta oavsett försvarsgrenstillhörighet.
1998 slogs Fo 41 (Östergötland) ihop med Fo 43 (Södermanland). Benämning på det sammanslagna försvarsområdet blev FO 43 med fostab i Strängnäs och en ledningsdel kvar i Linköping.
Längre fram på 90-talet bedömdes hotet så litet att vi inte längre behövde göra någon krigsplanläggning.
Julvesper 2004
Under vespern 16 december 2004 bekräftas riksdagsbeslutet (samma dag)
(s), (v) och (mp) röstade enhälligt igenom FB 2004. Övriga partier lägger ned sina röster. För Södermanlands regemente, P 10 sätts sista "levnadsdag" till nyårsafton 041231. Från 050101 hette det "Ao P 10" (= AvvecklngsOmråde P 10)
Östersund I 5, Arvidsjaur K 4, Strängnäs P 10, Visby P 18 läggs ned.
Bakgrund : 1999 P 10 överlever i form av solitären MekB10 då försvarsområdesstaben FO 43 lades ned. Man har även tappat utbildningen för internationella insatser och musikverksamheten .
En ny funktion, "Sörmlandsgruppen" med huvudinriktning för Hemvärnet och övriga frivilligrörelser i Södermanlands län, ska organiseras.
Det mekaniserade förbandet
Sista striden i Strängnäs äger rum då det mekaniserade förbandet i snöyra anfaller genom industriområdet och längs gatorna för att återta regementsområdet. (12-13 febr. 2005)
PB10 omorganiserades till MekB10 1990 då det kaderorganiserades, alltså blev krigsorganiserat redan i fredstid. En modernisering för att snabbt kunna svara på överraskande angrepp. Det tydliggjorde chefer och mål.
P10s uppgift blev att utbilda soldater och chefer för insatsorganisationernas behov. Brigaden sätts samman utifrån uppgiftens krav på resurser ”task force”.
Hela det territoriella försvaret var i stort sett avvecklats. Man utbildas för att kunna delta i insatser utanför landets gränser. Tiden för MekB10 blev kort då hotet från omvärlden minskade i och med Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning.
Regementsgatan, samma gata som regementet kom inmarscherande på med musikkår i täten sommaren 1921. 2005 är det vinter och ett annat ljud när brigaden MekB10 ska återta sitt regementesområde.
Thomasgymnasiet skymtar till höger i bild. Gymnasiet har flyttat in i de gamla kasernerna och nu, år 2025, kallas området Campus.
Fanan överlämnas till Södermanlandsgruppen
Från 1627 fram till 2005 verkade Södermanlands Regemente för konung (och drottning Kristina) och fosterlandet. Nu för Södermanlandsgruppen arvet vidare tillsammans med officerarnas kamratförening och stora kamratföreningen.
Södermanlandsgruppens viktigaste uppgifter är att genomföra utbildning av hemvärnsbataljonen och stödja ungdomsverksamhet samt de frivilliga försvarsorganisationerna. Därutöver skall den också genomföra totalförsvarssamverkan och stödja säkerhetstjänsten inom Södermanland.
Hemvärnet i Södermanland består av Södermanlandsbataljonen / 27:e hemvärnsbataljonen. I bataljonen finns två insatskompanier, ett bevakningskompani, en båtpluton samt en flyggrupp. Förbandet kan lösa uppgifter på marken, i luften samt i marin miljö. Totalt finns ca 500 hemvärnssoldater i Södermanland.
Grindarna låses för sista gången
Slutligen marscherade officerskåren ut och grindarna låstes för sista gången den 26 augusti 2005.
Nu är det upp till oss att se till att vi kan försvara oss med hjälp av Sörmlandsgruppen och Frivillig organisationer:
1863 Röda korset - utan åtskillnad bistå dem som sårats på stridsfältet
1929 FMCK - mc-ordonnanser
1942 SKBR Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund - ersätta yrkesförare
1943 SLK Sveriges Lottakårer - stabs- förplägnads- och bevakningstjänst
1946 FRO Frivilliga Radioorganisationen - sambandspersonal till hemvärnet
1961 FFK Frivilliga Flygkåren - till civilförsvarets förfogande
1974 SVK Sjövärnskåren - kvalificerad besättning till hemvärnets båtar
1975 SBS Svenska Blå stjärnan - hjälp med evakuering av djur vid katastrof
1985 SBK Svenska Brukshundsklubben - bevakningshund med förare
Regementets namn
1327- Bondehären
1500-talets mitt Södermanlands fänikan, norra och södra
1500-talets senare del Tre fänrikor, Nyköpings, Gripsholms och Rekarne
1600-talets början Landsregementet Södermanland
1627-1942 Södermanlands regemente I10
1942-1957 Södermanlands Pansarregemente P3
1957-1963 Södermanlands regemente I10
1963-1973 Södermanlands regemente P10
1973-2000 Södermanlands regemente och försvarsområde P10/Fo43
2000-2005 Södermanlands regemente P10
Fänika = de som följer en fana, ca 500 man.
Minnesmärken i Strängnäs
Efter regementets nedläggning i Strängnäs avtäcktes en minnessten den 2 juni 2006. Stenen som placerades utanför kanslihuset mot Mälaren har flyttats till kanslihusets andra sida och står nu på kaserngården. ”Regementet var verksamt i Strängnäs 1921 – 2006”
I Strängnäs har regementet en egen gravplats på kyrkogården mellan Långberget och Ulvhällsvägen.
FN-skolan - Minnesskulpturen Peace, Nabbviken Strängnäs. Invigd 29 maj 2021.
Slutord
Det var många enskilda och kommersiella verksamheter som hade glädje av att regementet fanns i staden. Motorskolans omfattande kursverksamhet 1948-1991 , FN-skolans verksamhet 1956-1984 och regementet som genomförde olika typer av krigsförbandsverksamhet medförde att hotell, restauranger och inte minst personer som kunde hyra ut rum fick ökad omsättning. Allt detta försvann efter hand som de olika verksamheterna flyttades och regementet avvecklades.
Traditionsbevararna
Kungl. Södermanlands regementes officerares kamratförening bildades den 13 augusti 1919 på 200-årsdagen av slaget vid Södra Stäket och fanns således redan innan regementet flyttade till Strängnäs. Föreningens hemsida https://p10.se/
Kungl. Södermanlands regementes kamratförening bildades på regementets dag den 13 juni 1937 inför nedläggningshot. Syftet var att få samhörighet mellan all personal som tjänstgjorde på regementet och dess rekryteringsområde. Det handlade om lokal förankring i bygden. Föreningens hemsida https://www.svenskalag.se/p10kf
Kamratföreningarna ger ut tidningen Sörmlands-Gripen.
Kompanitecknen finns alltid på Sörmlands-Gripens framsida.
Vit fält till vänster; LIV, VINGÅKERS, NYKÖPINGS, OPPUNDA
Rött fält till höger; STRÄNGNÄS, VÄSTER REKARNE, ÖSTER REKARNE, GRIPSHOLM
Arsenalen
Muséet Arsenaleninvigdes 17 juni 2011 och är öppet året runt. Drivs av en privat stiftelse – Stiftelsen Södermanlands militärhistoriska samlingar.
På Arsenalen finns utställningen Södermanlands Regemente
Utställningen tar dig igenom en historisk resa som börjar på 1300-talet. Den handlar om landskapets militära förband då Södermannalagen fastslog att ”bönder och bofaste män” var skyldiga att försvara hembygden, fram till nedläggandet av P 10 år 2005. Det medeltida bondeuppehållet blev Gustav Vasas beväpnade styrkor, 1600-talets utskrivna krigsfolk, indelningsverkets knektar och 1900-talets värnpliktssoldater.
Södermanlands regemente omvandlades 1942 från infanteri till pansar. Från mitten av 1950-talet har även regementet sänt sörmländska soldater ut till olika oroshärdar i världen som Fredens soldater.
Invid museet finns ett soldattorp med en tillhörande utställning, Soldaten och Torpet, som handlar om perioden då indelningsverket organiserades och fram till 1900-talet. Soldattorpet stod fram till 2010 inne på regementsområdet.
Fordonen kommer från det tidigare Pansarmuseet i Axvall, Militärfordonsmuseum i Malmköping samt från Armémuseums magasin. Nästan alla fordon ägs av svenska staten. Se ett 70-tal fordon från 1920-talet fram till dagens moderna fordon. Följ tekniken och den militärhistoriska utvecklingen. Samlingen är främst inriktad på fordon som använts i Sverige, men ett antal utländska fordon finns också med. De utländska fordonen kompletterar den historiska utvecklingen.
Källor
Minnesböcker
”Kungl. Södermanlands regemente under 350 år” utgiven 1977 av regementets dåvarande historiekommitté under ledning av överste Gunnar Henricson inför regementets 350-årsjubileum.
”Södermanlands Regemente 1973-2005” utgiven med anledning av regementets nedläggning den 4 juni 2005 av Kungl. Södermanlands regementes officerares kamratförening.
DVD video
”Sörmlänningar Till bygdens försvar och i rikets tjänst 1327-2005”. Berättat av Herman Lindqvist.
Artikel i Sörmlands-Gripen 2022
Södermanlands Regemente - En del av rikets försvar 1921-2005 av Alf Görsjö.
Bilder
C V Sandberg
Arsenalen DigitaltMuseum https://digitaltmuseum.org/s-ars/collections/Arsenalen
Stort tack till Göran Grehn som hjälpt mig hitta rätt källor.